Kategori: Blogg

220619

Den Helder – IJmuiden 30,4 M

Efter en ryckig natt i både åska och regn, (hade lite förkorta tampar till Nostra som Mats fick lägga om mitt i natten), släppte vi tamparna vid 12-tiden – utan någon smutstvätt ombord😅

Vi seglade i ganska växlande väder och hade till en början en del sol, men kallt i de nordliga vindarna. Vi hade en ca 5-6 m/s idag på ett ganska lugnt hav. Då går det att slappna av lite, njuta en stund på däck i solen och då kan köket erbjuda en mera kärleksfull lunch.

När det börjar att närmar sig hamn kommer de obligatoriska regndropparna och vi byter om till regnställ. Det blev inte så mycket av det, men varmare och det var välbehövligt. Vi kommer in till en ganska tom hamn och får en bra plats men i en övrigt tråkig hamn. Det är långt till hamnservicen och vi kommer inte ens dit. Vi betalar via en app och sedan blir det mat och godnatt.

---

220620

IJmuiden – Scheveningen 26,3 M

Efter en behaglig natts sömn blev det frukost med sol i sittbrunnen. Vi konstaterar att det blåser mera ca 9-10 m/s, nordligt. Det är bra och vi har vinden med oss till nästa hamn.

När vi väl drar i takt med ström och tidvatten vid 10-tiden har vinden lagt sig något. Vi sätter fulla segel i hamninloppet och vill ha allt klart eftersom det är hög sjö som möter oss väl utanför. Det är bråkigt ett tag tills vi kommer ut en bit och kommer på vår kurs – då rullar det på, bokstavligen!

Idag var det ingen som ville pyssla i köket utan vi monterar lunchen i sittbrunnen. Nu behöver vi hålla i oss i rullandet, och det är bra fart. Vi ser att några båtar bakom oss på samma kurs, och som bara seglar för försegel, rullar mycket och tappar avstånd till oss. Bra beslut med fulla segel i vind från NW 8-6 m/s.

Det är riktigt kallt i de nordliga vindarna och efter många timmar till havs var vi ganska frusna. Det trots att vår termometer visade en bit över 30 grader under sprayhooden!?

Väl framme behöver man kontakta hamnen och tala om att man är på väg in i hamn. Det kan man förstå eftersom vi behöver snirkla oss fram och in genom en smal kanal. Svårt att möta någon där. Nostra är före oss och har redan fått våra platser anvisade av hamnkaptenen. Det var gott om plats och vi får en långsides plats vid bryggan. Alldeles bakom Nostra och det blev en ultrakort väg till varandra för att sittbrunns-hänga tillsammans🥰

Äntligen! I Cuxhafen (för drygt en vecka sedan) gick vår relativt nya landströmsladdare sönder och vår svenska kontakt Erik på Thermoprodukter i Kalmar har skickat en ny till oss. Vi fick ett väldigt bra bemötande från första början och ett lugnande besked att detta fixar sig på garantin. Erik postade en ny i Sverige till Scheveningen. Vi fick en spårlänk och vet redan att paketet legat på hamnkontoret och väntat på oss ett tag. Vi har lugnt seglat på och känt oss trygga i att vi får detta löst nu.

Vilken bra service från Thermoprodukter – tack!

Hamnen är stor och har bra faciliteter och när vi gick i hamnen hittar vi en den andra Sail Away-båten inom loppet av ett dygn. Förutom smala hamninlopp ser jag ett nytt mönster här också.

Här stannar vi en dag!

220618

Vlieland – Den Helder 34,7 M

Hyfsat tajmat med tidvattnet släppte vi tamparna från den fina lilla ön Vlieland med kurs söderut. Som akterförtöjda var det i princip bara att släppa tamparna och köra.

Väl ute från hamnen genom det smala hamninloppet får vi sällskap av en Tumlare – de mötena är dessvärre alltid mycket svår-dokumenterade men med lite fyndiga digitala hjälpmedel är bilden ändå värd att visa, tycker jag.🐳

De flesta följer tidvattnet och det är många båtar som går ut samtidigt, bl.a flera skutor. Många hissar segel strax utanför hamnen eftersom det blir en gynnsam vinkel för det.

Det blåser inte så mycket och vi har bidevind, halvvind, läns och slör idag och tills sist motorn den sista timmen. Det är behagligt i sittbrunnen och vi kan slappna av och lyssna på musik mellan alla VHF anrop. Det är mycket information och snackande men förklarligt med tanke på all båttrafik.

När vi ska gå in i hamn står det i hamnböckerna att man ska ropa till hamnkaptenen på VHF kanal 31. Problemet är bara att den frekvensen finns inte, varken på vår eller Nostras VHF. Jag ringer istället hamnkontoret och lämnar besked att vi är två svenska båtar på väg in. Han vill ha längd och vikt på båtarna – jag går bet på Nostras vikt. Han lovar att möta upp oss i hamnen. När vi kommit in genom det smala inloppet till hamnen (jag börjar se ett mönster nu) så anvisar han plats för oss. Nostra först mot kaj, och så Cordula som mindre båt utanpå.

Vi har härligt sittbrunnshäng tillsammans med Anders och Carina och diskuterar bl.a dagens seglats och Nostras fina genacker-segling. Vi var inte riktigt mogna för det idag och får nog kolla på youtube några gånger till😉 innan vi hissar vårt nya segel. Tidvattenberäkningen har också gått enligt plan och vi har nu fått kunskap och information om hur vi planerar nästa rutt.

När vi betalar hamnavgiften får vi besked om att det är gratis att tvätta här. Vi har på 2 1/2 vecka samlat ihop en IKEA-kasse, så bara fint att kunna passa på. Att tvätta är inte självklart i alla hamnar och särskilt inte att det ingår i hamnavgiften. I Vlieland kostade en maskin €17!

Vi fick vänta en liten stund på att en upptagen maskin skulle bli ledig. Väldigt lägligt låg tvättstugan vägg i vägg med marinans restaurang. Den kostnaden kompenserade nog för gratis tvätt, tror jag😅

Nej, nu är klockan snart midnatt och jag måste till tvättstugan…Det är bara steg, och lite utebliven sömn. Skönt ändå att tidvattnet är lagom för en sovmorgon imorgon.

220617

Vlieland

Vi är fortfarande kvar på den här mysiga lilla ön och det var inte ett svårt beslut att stanna kvar när vinden fortsatt är mot oss. Vi väntar på bra seglings-vindar och de ser ut att komma i morgon. Till de gynnsamma vindarna verkar solen också följa med. Men det ser vi imorgon.

Idag har vi cyklat en lång tur på ön, tillsammans med Anders och Carina, längs fina strandängar som har ett rikt fågelliv. Vi såg stork och det finns gott om vitkindad gås som är mer sällsynt hemma. Det är även en fin växtlighet längs vägen som vi stannade och kikade närmare på.

Längs vägen fanns ett bra ställe att ta vätskepaus på och det behövdes i värmen som nu verkar ha kommit lite mer på allvar.

Vi lunchade i den lilla byn och åt bl.a Bitterballen, ett holländsk mellanmål. Den innehåller en stuvning av kött, vanligtvis med högrev som kokats till en fast ”gröt”. När den svalnat rullas små bollar som sedan paneras och friteras/steks. Serveras med senap. Riktigt gott!

Totalt blev det en sträcka på 23 kilometer – och där går definitivt gränsen för sittkomforten på våra cyklar, men skönt att de kan ta oss så långt ändå.

Det blev sedan lite välbehövlig paus i sittbrunnen. Mats mekar med att förbereda för vår gennaker – ett nytt segel och segelsätt som står framför oss att prova. Ny flagga fick vi också uppsatt.

Efter vår Risottomiddag med fänkål och getost, blev det planeringsmöte i Nostra inför nästa etapp söderut – det är mycket att tänka på. Tidvatten, motström, vind och inte minst om man riskerar att inte få plats i hamnen om vi kommer för sent. Avgångstid blev slutligen satt till 11 med hjälp av en tidvattenvan holländare.

220616

Vlieland

Välbehövligt, efterlängtat och idag är långkallingarna undanstuvade, (med all sannolikhet högst tillfälligt). Bikinin och solhattarna är framme och det är bara att njuta. Efter frukosten gick vi en långpromenad in till den lilla charmiga byn – en idyll! Vi går hela gågatan igenom och på tillbakavägen handlar vi på COOP som visar sig vara en fräsch och välsorterad butik. Som vanligt handlar vi lite mer än vi skulle. Det blev en runda på dryga 4 km – skönt efter mycket stillasittande de senaste dagarna.

Efter lunch i sittbrunnen blev det stranden och där hänger vi fortfarande (i skrivande stund). Planen idag är sedan findusch, och nu visar det sig att 50-cents måste fram igen. Visste det! Hela tre minuters varmvattendusch får man och då är det dusch a’la Gunde Svan.

Vi siktar på akterdäcksgrillning ikväll i sällskap med Carina och Anders.

220615

Lauwersoog-Vlieland 35,5 M

När klockan ringde vid halv åtta hade det normal varit en rejäl sovmorgon, men jag var fortfarande trött. Då var jag tacksam för att högvattnet var ”tajmat” för att passa för avgång vid kl nio. Tror minsann att jobbklockan i kroppen börjar försvinna nu.

Efter frukost, sa vi ”hej då” till Pacific Wind som nu drar på eget håll och via den ”stående mastrutten”. Vi är ingen trio längre men duon kastade strax loss för att gå tillbaka samma väg ut igen. Nu hade vi bättre med vatten under kölen. Våra digitala spår, på väg in, ligger kvar på vår plotter och vi väljer att gå i samma spår igen. Att gå över djup som 0,7-0,9 m hade varit otänkbart för bara ett halvt dygn sedan. Sanden flyttar på sig hela tiden och sjökorten hinner inte att uppdateras i samma takt – det är uppenbart.

Vi facetimade med ett av våra barnbarn på vägen ut och det blev en guidad tur på båten och dess omgivningar för en mycket nyfiken, alldeles nybliven fyraåring🥳Hurra!

Väl på vår nya kurs söderut hade vi som vanligt vinden rätt emot och dessutom ganska svag och vi går för motor, igen. Visst skulle man kunna segla om vinden var tillräcklig men då kryssa, vilket betyder att vi går zig-zag på vår kurs och det skulle nog ta dubbelt så lång tid. Vår beräknade restid, ”rakaste vägen” var ändå beräknad till ca 10 timmar. Det är fullt tillräckligt.

Solen strålar och det är betydligt varmare nu. Havet har också lugnat ner sig och det går bara lite dyning. Det blev möjligt att göra annat än att hålla i sig hela tiden. Som att fixa mat inne i båten, sitta och slappa och vara på datorn. Vi får en fin dag på havet och nu börjar man få en känsla av sommar☀️

Efter 10 timmar är vi äntligen framme till en fullbelagd hamn om man fick tro på deras hemsida, som Carina på Nostra just kikat på. Vi har bra fart på slutet och gör ca 9 knop i den kraftiga medströmmen, d.v.s 3 knops medström. Den avtar just innan hamnen och tur är det eftersom man går in genom en ganska smal passage. Vi har bestämt via VHF att vi går in och kikar iallafall. Mats har tesen att ”det finns alltid plats för en båt till”. Vi är tre båtar på väg in och vi har just fått en lite mindre båt före oss.

Det finns 300 gästplatser och ja, det är fullknökat. Det är svårt att se om det finns platser längre in på bryggorna, bakom någon större båt. Då vinkar en man från sin båt och pekar att vi ska backa och gå in på bryggan som vi just passerat. Han frågar om vi är två båtar i samma sällskap och säger att där ska finnas två platser. Vi trixar in två båtar och hamnar långt in på bryggan – bra platser. Nostra på ena sidan och vi med aktern in på andra bryggan. Vilken flax! Oklart var båten som var före oss hamnade.

Med plånböcker fyllda med euros skulle vi bara betala hamnavgiften och de stegen till hamnkontoret kunde vi ha sparat för nu är vi i ett mer modernt land. Här ligger Sverige i lä också . På vår plats är det bara att scanna in en QR kod och lämna båtens uppgifter och sedan betala – på nätet! Ett litet eluttag finns också i direkt anslutning till båten med en armlängds avstånd, som i en flygstol . Inget krånglande med att ladda med 50-cents i en stolpe, här inte. Här stannar vi, minst två nätter.

220614

Norderney – Lauwersoog, Holland 54,7 M

Det var dags att dra vidare, vinden har lagt sig men är dessvärre rakt mot oss i vår färdriktning, västligt. Det blir motorgång idag. Plan A är att gå till Lauwersoog, Holland. Kvoten för tyska utskällningar och bankomatbesök för att betala precis allt, och inte bara dyra hamnavgifter är full nu. Det står dessutom i flera recensioner om flera trevliga hamnar i Holland. Det är plan A. Plan B är att när vi är i nivå med Borkum, ca halva sträckan och fortsatt i Tyskland, stämma av via VHF om vi är trötta och vill gå dit istället.

Ut från Norderney går vi med tidvattnet, som är på väg in, men på vissa ställen är det ändå väldigt grunt och och sandreven flyttar sig dessutom hela tiden. Den lilla passagen vi ska igenom är inte så självklar och vi kikar gemensamt på alla de olika sjökorten vi har. Vi bestämmer oss för att man måste lita på prickarna.

Vi går först ut från hamnen och efter 1 1/2 timme når vi den lilla passagen och kommer väl ut igenom. Det blåser inte särskilt mycket men det är en hel del vågor och gammal dyning. Det rullar och rullar…och rullar. När vinden blir i lite mer gynnsam vinkel hissar vi storseglet som stagsegel och då lugnar rullandet ner sig. Skönt! Men det är inte läge att vara nere i båten några längre stunder och våra köttbullsmackor fick fixas ute i sittbrunnen.

Vi stämde sedan av med varandra efter några timmar och alla var överens om att fortsätta, och efter ca 8 timmar var det dags att ta in storseglet och gå in i farleden mot Lauwersoog. En väl markerad farled med röda och gröna prickar men bitvis väldigt grund. Vi kom i lågvatten och vid brytpunkten för att högvattnet skulle komma in, så det borde gå bra. Cordula’s har ett djupgående på 1,90 och vi behöver mest vatten under kölen av oss tre båtar.

Vi har nu hamnat sist i vår lilla eskader och Pacific Wind tar täten. Vi följer dem noga på vår plotter och ser att de går exakt som vi tänkt, nära de gröna prickarna och vid största djupet, enligt sjökorten. Helt plötsligt ser vi att deras färdriktningspil vänt riktning på vår plotter. Anders på Nostra, som ligger strax bakom, ropar på dem (VHF) och får då besked att de gått på grund inne i farleden där det skulle vara marginal för djupet. De sitter fast en stund men lyckas efter ett tag att komma loss själva. Inga skador på någon, Tack och lov! Så lurigt och man kan inte lita på prickarna är lärdomen.

Därefter tar vi det mycket, mycket lugnt och bestämmer oss för att hålla oss närmre den röda pricken istället. Vi går över djup som är angivna till 0,9 meter men vårt ekolod visar mellan 7-10 meters djup istället. Rena gissningsleken. Nostra och PW är en bit framför och vi försöker följa dem i deras kölvatten. Det tog några timmar till för att komma in i hamn. Totalt blev det +10 timmar till havs idag.

Vi akterförtöjer i hamnen utanför slussen in till kanalsystemen och samlas sedan i Pacific Wind för ett sista gemensamt sittbrunnshäng. PW drar nu in i kanalen för den ”stående mastrutten” och kanske möts vi i någon hamn söderöver när de slussats ut igen om några veckor. Nostra och Cordula drar söderut, på utsidan, och går tillbaka genom den luriga farleden. Vi är väldigt överens om att vi ger oss av i högvatten imorgon – det är tidvattnet som styr oss nu.

Norderney

220611-220613

Vi vaknade till en fin morgon med mycket sol. Dessvärre låg vi fel och hade vinden in från aktern så vi vaknade tidigt av att det kluckade och plaskade mot båten. Efter frukost bestämde vi oss för att byta plats.

Det är ingen särskilt gästvänlig hamn vad gäller bryggorna. Vassa stålkanter sticker ut både vid pålar och längs bommarna. Vi lägger oss först vid en annan Najad, med vinden så vi ”landar” mjukt mot den båten istället.

Vi spolar sedan av båten från allt salt, sköljer av alla kläder som vi haft under seglingen som också blivit salta genom ett antal översköljningar. Salt är inte så bra att få in i båten. Jag inser då att min jacka inte var särskilt ren heller och då börjar projektet med tvättstugan. Man får passa på om det finns tvättmaskin hamn.

Till hamnkapten för att lösa polletter till tvättmaskinen. Kontoret är stängt, så jag passar på att duscha istället. Välbehövligt det också, minsann. Tillbaka till båten igen och då inser vi att vi inte har en särskilt bra plats och har fått vinden in från aktern igen. Det betyder risk för dålig sömn med kluckandet. Vi bestämmer oss för att byta plats och ansluta till resten av gänget som ligger fint akter-förtöjda lite längre in på bryggan. Där är det inte bara varmare och mindre vind utan även mysigt socialt . Så var det bara det här med vassa kanter när man flyttar. Carina följde med på båten också och på bryggan stod vår svenska välkomstkommitté och hjälpte oss att komma på plats säkert, utan några ovälkomna minnesmärken från hamnen.

Därefter var det till hamnkaptenen igen för att lösa polletter till tvättmaskinen. När det var gjort visade det sig att hela tvättanläggningen och alla toaletter var stängda under flera timmar p.g.a städning. Så motigt! Jag knackade ivrigt på dörren och motvilligt släppte de in mig. (Jag har förresten missat att skriva innan att man kan förvänta sig minst en tysk utskällning varje dag och jag börjar bli van.) Jag fick igång en maskin – äntligen! Mats pysslade med att byta fästen och fixa med andra tekniska prylar under hela dagen.

Vi tog sedan en cykeltur i den fina lilla byn och längs strandpromenaden – det är väldigt fint här, mycket sand, strand och strandkorgar. Tror att det är som Marstrand eller Sandhamn för svenskarna – ett ställe som varje tysk bör besöka minst en gång i livet.

Det vi nu har insett är att de tar inte kort i princip någonstans, förutom i matbutikerna. Vi har redan varit i bankomaten flera gånger sedan vi kom hit. Hamnavgiften är inte billig och då får man ändå lägga på 50-centare hela tiden för att få lite el. Duscha går bra utan polletter men den ska tryckas igång var 5:e sekund. Norderney kan nog vara ett av Tysklands mest kontantrika område.

Efter middagen var äntligen tvätten klar (ett 7 timmars projekt) och vi avslutade sedan kvällen med kaffe och god rabarberpaj i Nostra.

Vi har inte suttit och slumrat och slappat i sittbrunnen ännu – kanske kommer det med värmen senare☀️

Summerat dessa två dagarna: en trevlig hamn, fräscha faciliteter men lite väl dyrt och trixigt med 50-centarna för elen. Minus för de vassa kanterna. Byn är väldigt mysig med fina strand och mysiga barer men man behöver mycket ”cash”.

Imorgon drar vi vidare!

Helgoland – Norderney 62,3 M

220610

Det var nu eller att riskera att vara inblåsta på Helgoland. Det är en liten fin ö, men inte en särskilt bra hamn att bo i. Elen var dessutom ”trasig” så då hade vi fått förlita oss på våra solceller med det lilla förbehållet om att solen verkligen skiner. Nä, vi drar!

Efter att dieseltanken blev fylld gick vi ut ur hamn och hissade direkt – revade segel (d.v.s inte fullt ut). Det tog inte lång stund förrän vi möttes av jobbiga vågor som sköljer över oss. Välkommen till Nordsjön! Alternativet är att gå in till Cuxhafen igen, alltså backa tillbaka ett steg i vår resa och dessutom göra det med vinden in från aktern. Det betyder att båten både gungar och rullar åt alla håll. Det är ju verkligen inte kul! Nostra’s kapten, Anders ropar då lägligt upp i VHF och undrar; ”hur har ni det”? ”Det blir ju inte värre än så här, tillägger han”. Vinden skulle lägga sig lite efter några timmar, enligt prognosen. Det var precis den ”peppen” man behövde – vi fortsätter!

Förutom vågor och vind, behöver vi ta hänsyn till alla stora farleder – där får vi inte gå utan bara passera tvärs över med kortaste sträckan. Det är ytterligare en parameter i seglandet att ta hänsyn till.

Efter ett tag med ganska tuff segling ser jag att två fendrar, som hänger på aktern och som i det kraftiga lutande släpar i havet och nu är på väg att slita sig. När vi ska göra något utanför sittbrunnen gäller det att sitta fast i sele i båten. Jag krokar mig i sittbrunnen och drar in fendrarna i båten. Inte lång stund efter ser vi att båtshaken släpar utanför båten och det är bara sekunder kvar innan den är i havet, då Mats räddar den. Man lär sig – vi får säkra upp bättre inför nästa tur i mycket vind. I ruffen och på toan ser det också ut som det varit ett hotellrumsparty a’la rockstjärna när vi lägger till. Hur man än gör, så sliter sig prylarna.

Vi kryssar mellan uppankrade fartyg och slutligen korsar vi sista farleden utan att vara i vägen för något stort fartyg. Skönt! Vinden avtar allt mer och sista biten får vi gå för motor. Ändå bra för oss eftersom vi får våra batterier laddade – vi väntar på en ny elströmsladdare som den svenska leverantören nu lovat att skicka till en hamn i Haag.

Till slut, 11 timmar senare på havet, och ganska mörbultad i kroppen, ser vi Norderney. Nöjda lägger vi till och får förmodligen de sista platserna ute på nocken av bryggan, sent på lördagskvällen. Vi får ligga utanpå varandra och nöjda firar vi alla i vår sittbrunn en liten stund innan vi stupar i kojen.

Nu ligger vi i hamn några dagar. Det blir tvätt av en salt båt, salta kläder och en välbehövlig dusch. Livet ombord med tvättandet är ju en annan historia😎

Cuxhafen – Helgoland 32,6 M

Vid kaptensmötet igår, med vår lilla svensk-trupp, bestämdes avgång kl. 10 för bästa medström och vind längs etappen. Vi låg i startgroparna tidigt och redan 7.30 gick vi in för att tanka och sedan tillbaka till vår plats igen. Vi ville inte riskera att hamna i kö vid pumpen. Vi fyllde även våra vattentankar till max.

Efter en mysig frukost i en varm och solig sittbrunn laddade vi för avgång. Lite otåligt drog vi en halvtimme tidigare. Vi satte segel direkt i hamn och efter bara lite trixande så var storen ute. Skönt!

Vi hade fin halvinds-segling och sol ett bra tag innan vinden försvann och vred. Vi gick så högt mot vind som det går och Cordula håller bra fart i jämförelse med våra vänseglares betydligt större båtar. Vi ska ju komma sist, som minsta båt, men vi håller ganska jämn takt ändå.

Medströmmen gav oss flera knop extra i fart.

Efter en skön segling la vi till i hamn som fjärde båt ut från bryggan. Därefter promenerade vi runt ön – den är ca 2 km i bredd och det blev en promenad på ca 4 km. Naturen är varierad och det är höga fågelberg längs den en delen av ön och på den motsatta sidan är det mer flackt. På de höga klipporna häckade Havssulor, Tretåig mås och Sillgrisslor. Man kom riktigt nära Havssulorna och de är riktigt vackra fåglar i en väldigt fin miljö.

Vi möttes sedan upp alla på restaurang Seehund som visade sig servera riktigt god mat trots en väldigt enkel miljö. Restaurangen var fullsatt och vi verkade vara de enda turisterna – alltid ett bra betyg. När vi väl skulle betala visade det sig att de tar enbart kontanter. Märkligt, i dessa tider ändå!

Vindar och väder är inte riktigt med oss i dagarna som kommer och vi var alla överens om att vi inte ville bli inblåsta på Helgoland. Det beslutades på kvällen att vi drar dagen därpå så snart vi fått tillräckligt med vatten under kölen för att komma in och tanka med siktet mot Norderney.

Rendsburg – Brunsbüttel – Cuxhafen 45,9M

220608

Efter en regnig natt ringde klockan 4.30, men då hade äntligen slutat. Snabbt på med kläder, denna gången både långkalsonger och regnkläder på direkt, vis av gårdagen. Vårt sittbrunnstält är inte det mest lätthanterliga att varken sätta upp eller ta ner, så det fick vi lägga en stund på. Strax innan fem var alla tre båtarna, i vår lilla svenskkaravan, loss från bryggan. Vi har en tid att passa eller en tidvatten-slot snarare.

Avgångstiden är noga beräknad utifrån den sträcka, eller distans vi har till Cuxhafen utifrån vår hastighet på båten ca 6 knop, väntetiden vid slussen och framförallt åt vilket håll vattnet är på väg när vi slussas ut. Ebb innebär stark medström ut ur floden och det ger oss en extra skjuts. Det motsatta med vattnet på väg in i floden, innebär istället stark motström och risk för att vi inte kommer framåt. Vi skulle komma precis lagom och ungefär gå in i hamn när det var som minst strömt. Trodde vi.

Vi hade förberett frukosten och det är mysigt att äta under gång och det enda som saknades var lite sol och värme för att allt skulle vara komplett.

Resten av Kielkanalen gick som tåget och strax innan Brunsbüttel fick jag ropa upp på VHF, kanal 13, om att vi ville slussas ut från kanalen: ”Kielcanal Brunsbüttel this is sailing yacht Cordula, Cordula on channel 13” o.s.v….

Vi fick vitt ljus direkt och strax därpå var vi inne i slussen. Båten före oss hade inte lagt sig hela vägen fram och vi la ju oss naturligt efter dem och helt plötsligt blev det ett himla liv på VHF’en – det var slussgubben. Vi fick alla släppa tampar och dra fram båtarna. Vi är nu minst en timme för tid-schemat.

Väl ute ur kanalen fick vi bra drag under kölen, ca 3,5 knop, och vi hade inte räknat med att vara ute så tidigt. Det trixiga är att komma in i det smala hamninloppet i Cuxhafen om det är för mycket ström. Vi satte ett segel och seglade en stund, allt för att dra ut på tiden lite.

Det gick bra och vi slirade lite in i hamnen. Man lägger till på stora flytbryggor med pålar och under dagen och natten så åker man upp och ner för dem. Inget man märker.

Vårt svenskgäng firade sedan, i Nostras sittbrunn, att vi har tagit ett stort steg i äventyret med att segla söderut. Nordsjön nästa, men först en dags bryggsegling i Cuxhafen.

Cuxhafen

220609

Det blir väl aldrig som man tänkt sig. En vecka in i resan och det var redan dags för oss med vårt första stora problem att lösa – landströms-laddaren visade sig ha lagt av precis innan läggdags igår. Den cykeltur vi hade tänkt blev direkt inställd. Istället en massa telefonsamtal för att få tag i, typ någon.

Laddaren är bara 1 år gammal och borde gå på garanti, vilket det visade sig göra. Frågan är bara hur vi får en ny till båten. Vi stod i startgroparna för att hyra en bil och köra till Bremen för att hämta den, men det visar sig att tyskarna är inte så ”serviceminded” och det hade varit bättre om den gått sönder i Spanien, berättade vår svenska kontaktperson. Nåja, vi har en mini som fick installeras. Vi snålar på ström nu och hoppas på mycket sol och får köra lite mer för motor ett tag. Vi siktar på att hämta den laddaren i Haag.

Det blev en tvättdag för mig istället inkl. en dusch. Det ska noteras att jag gått 5000 steg enbart för att fixa en maskin tvätt idag. Tur att man har oceaner av tid, numera…

Efter en dags mekande och fixande blev det senare lite dags för tänkande. Tidvatten, vind och resten av vädret, och humöret förstås. Men nu vill vi alla segla till Helgoland – det blir nästa distans.