Haag, del II – returen

220708 – 220709

Blankenberger – Scheveningen

Jaha, så var vi här igen! Lite oväntat, men hur ofta har inte livet tagit en på andra vägar än man tänkt från början. Om nu någon läst om när vi var här förra gången, så hade vi en tanknings-malör. Vi kom in fulltankade nu (tack o lov), och jag kikade noga på själva tankbåten som ligger strax innanför hamnen – javisst den har en ganska tydlig för och akter😉

Ett av de ganska få gångerna med ”äpplet” i sittbrunnen, under gång.

Vi gick tidigt från Blankenberger och räknade med att få medström stor del av vägen. Vi beräknade ca 10 timmar till Scheveningen. Vi hade inte mycket vind och den som fanns var i början rakt emot. Motvinden följer med oss under resan, även om man som vi gör totala helomvändningar, så vänder vinden också. Det är vind från Nord som gäller framöver. Eftersom det hade blåst mycket under gårdagen gick det även rejäl dyning. När vinden vrider lite mot väst, hissar vi förseglet.

Vår senaste segelsättning – motorgenua!

Vi håller oss undan de stora fartygen.

Med motor och försegel gör vi 8 knop i medströmmen och den håller ända fram till den väldigt trafikerade farleden in till Rotterdam. Då försvinner den och vi får motström. Precis när vi behöver passera så snabbt det bara går. Vi har rapporterat in till Traffic Control Center: vilka vi är, var vi är och vart vi är på väg. Vi behöver vara ”stand by” på VHF kanal 3. Med vår nya plotter kan vi själva se vilken fart och riktning de stora fartygen tar och tiden det tar tills dess vi möter dem. Vi parerar två stora båtar bra själva och vi blir aldrig anropade eller omdirigerade. Den nya plottern är ett ovärderligt instrument.

Vi har bara ett par timmar kvar och tänker att nu är det bara fritt fram ända in i hamnen till Scheveningen. Då visste vi inte att det pågår VM 2022 i olika seglingsklasser i Haag. När vi närmar oss hamnen ser vi massor av små båtar och segelbrädor – har aldrig sett så många segel på samma ställe tidigare. Inte lönt att försöka parera och det behövs inte heller. De är superproffs på att manövrera sina segelbåtar och brädor och de kör kors och tvärs förbi båten.

Vi med svenska flaggan bland många nationaliteter.

Det fanns gott om plats i hamnen för en så liten båt som vi har, sa Hamnkaptenen när jag ringde. När vi låg här sist hade vi två båtar utanpå oss och det är besvärligt. Jag frågade om vi inte kunde få en egen box eftersom vi stannar två nätter, men det var han mycket tveksam till. När vi väl kom in i hamn fick vi ändå en bra box. Det är fördelen med att ha en liten båt, det tillsammans med den lägre hamnavgiften. Vår plats är mot staden och alla hamnrestaurangerna. Problemet är bara att det tar en kvart att gå till duschen som ligger på andra sidan av den stora hamnen.

Vi hamnade i Eatilia🇮🇹

Det blev sovmorgon och långfrukost. Efter det en cykeltur in till centrum. Vi kikade på Fredspalatset och ”Kungens kontor”. Det blev en lunch på Eatalia (kul namn) och där träffade vi ett kanadensiskt par (med en fin hund) som vi började prata med. De bodde i Haag sedan flera år tillbaka och hade precis sålt sin segelbåt och istället köpt ett hus i alperna. Det blev en del seglarsnack och befriande härligt med öppna människor – det är man bra på ”over there”.

Hemma i båten var bara duschprojektet och middagen kvar. Eftersom kodlåset kärvar in i hamnen och det tar minst 10 försök innan porten öppnar, spenderade vi nog minst en timma på att komma rena tillbaka till båten för att kunna fixa maten. Det blev rester från kyckling-gryta. Gott och snabblagat!

Kursändring

220704 – 220708

Le Havre – DieppeBoulogne sur Mer- Blankenberger – Scheveningen 249,3 M

När vi startade detta äventyret, med tanken att lämna båten ”någonstans” och att sedan vara lite ”on-off” under vår och höst, har vi hela tiden sagt att vi känner efter och stämmer av längs vägen. Att bejaka sina känslor är viktigt och en stor del för vårt välbefinnande. Man ska må bra och detta äventyret var inte inriktat på prestation – resan var målet! Det har varit många långa timmar till havs för att hinna fundera på sin tillvaro, när det inte funnits möjligheter att göra något annat. Vi har seglat över 1000 sjömil sedan den 1:a juni. Det motsvarar nästan fem arbetsveckor, på heltid. Vi tog oss hela vägen ner till Frankrike men kanske är den mentala resan betydligt längre. Detta blev inte riktigt vad vi sökte i vår nya ”mindre-jobb-tillvaro”. Inte just nu.

Dagar då allt flyter och man följer med strömmen, i nästan 10 knop.

Många, långa dagar till havs har det blivit.

När vi steg upp vid fyra-tiden på morgonen  i Le Havre för att gå en lång sträcka i motvind (enligt prognosen) till Saint Vaast La Hougue, då fanns inte energin kvar för att göra det. Inte idealiskt att fatta beslut så tidigt, men vi hade pratat om att vända om redan för en vecka sedan.

Kikar man på kompassen är det en betydande kursändring. Men för vår del innebär denna nya riktningen bara att vi seglar på andra vatten, till andra ställen med möjligheten att kunna ligga i fina naturhamnar eller ankra upp. Den svenska kusten är en av Europas längsta kuster med över 2400 km – det tar en stund att gå igenom. Sedan har vi våra grannländer också.

Det tråkiga var att lämna våra goda vänner, Anders och Carina som nu seglar vidare söderut. Vi sa hej då, betydligt hastigare än vad vi tänkt oss, men vänskapen och våra gemensamma minnen har vi kvar❤️ 

Vi vinkar av Anders och Carina vid 5 på morgonen.

Det blev tomt utan Nostra vid vår sida.

Vad har vi lärt oss?

  • Vi kan slussa
  • Vi kan räkna på tidvatten och ström
  • Vi kan korsa rejält trafikerade farleder
  • Prata med bekvämlighet i VHF
  • Kryssa mellan uppankrade fartyg
  • Hissa ”uppochnedvända” konen
  • Segla långt, men inte långa sträckor för ofta
  • Att inte bara ligga i hamnar
  • Att inte bli instängd i en slusshamn
  • Stämma av varandras förväntningar
  • Tänka om och fatta nya beslut

Några av dessa punkterna har utvecklingspotential och det ska vi jobba vidare på.

Vi tar bara ut en ny kurs för Cordula – sida vid sida!

Vi följer känslan❤️

Vad tycker vi om?

  • Varandra
  • Nära och Kära
  • Naturen och naturupplevelser
  • Cordula
  • Vårt hem
  • Skärgården
  • Bada och sola

Vi lämnar Le Havre bakom oss.

Vi hade egentligen tänkt gå en lite kortare distans till Fécamp men när jag ringde dit var de tveksamma till att vi skulle få plats. En holländsk grannbåt i Le Havre hade redan pratat om att det låg ett större sällskap i hamn och att det kunde var ont om plats där. Med vind i seglen, bra medström och både sol och värme i sittbrunnen, beslöt vi oss för att istället gå hela sträckan tillbaka till Dieppe. Det är den hamnen jag gillat bäst hittills i Frankrike och nu har vi lite medvind och värme – det kändes OK att fortsätta och vi fick en bra dag till havs.

På plats i Dieppe.

Vi ligger långt ner i tidvattnet.

När vi efter 7 1/2 timme låg på plats i hamn, möter vi Pacific Wind, från vår gamla seglartrio. Kul att få ses igen och vi uppdaterar varandra på kvällen om vad som hänt de senaste veckorna. De är på väg söderut och vi drar vidare norrut. Hemåt!

Snabbmat a’la Cordula. Tortellini med goda grönsaker och lite, lite grädde.

Nya vänner och med en massa härliga sjömans-historier!

Tack Ulf och Monica för de skratten.


Dieppe – Boulogne sur Mer

Vi funderade ett tag på att stanna en extra natt i Dieppe, som är en fin stad och som säkert hade en hel del kvar att erbjuda. Äntligen är det lite sol och fint väder också. Mats gick för att handla och jag fixade med administrativt arbete under tiden. Vi skulle ha strömmarna med oss från ca 10-tiden om vi valde att fortsätta vidare, och det bestämde vi oss för att göra.

Den fina hamnen i Dieppe – fullt med små fina restauranger längs vägen.

Vi sa hej då till Monica och Ulf och det ska bli spännande att följa deras resa vidare🥰. Själva har vi fått in ett nytt sikte och det är att komma upp till Bohuslän och kanske hinna njuta lite av sensommaren.

Ett helt hav, men fiskebåtarna är inte särskilt benägna att väja ens ett par grader för en segelbåt.

Obehagligt nära.


Boulogne sur Mer – Blankenberger

Vi lämnade tidigt, med strömmen och innan solen gått upp. Kallt och gungigt från början och sedan behaglig segling med både värme och sol i sittbrunnen.

En morgonpigg säl hälsar på oss.

I köket fixades varma mackor under gång. Det är en balansakt att fixa det allra minsta när det rullar. Det verkar ändå som om det blivit lite sjöben under denna månaden till havs.

Det rullande båtköket.

Närgångna helikoptrar börjar vi vänja oss vid.

Vi kom fram till Blankenberger efter ca 10 timmar till havs. Vi blev väl mottagna av hamnkaptenen. Fick en välkomstgåva, penna, flytnyckelring och några vin-vouchers. Ta det lugnt med att betala, sa han. Det är ju ändå semester. Här stannar vi två nätter, bestämde vi. Men inte bara för att hinna lösa in vin-kupongerna utan för att det skulle blåsa mycket också😊

Mat – för att hålla oss själva flytande.

Märkliga kundband där bandet tar slut direkt efter kassörskan.

Tur att Mats är världsbäst på att packa ner varor.

Det blåste mycket under natten, ca 10-12 m/s med mycket kraftig vindbyar. Vi hade en bra plats och det blev för oss en lugn natt med välbehövlig sömn.

I trygg hamn.


En sjömil är 1852 meter och vi kommer ca 6-7 sjömil/timme. Med medström betydligt fortare, kanske 9 sjömil. Har vi istället kraftig motström så drar det ner sträckan betydligt.

En dag i Dieppe

220701

Dieppe

Det är första juli och vi har varit ute precis en månad nu. Vi har tagit oss ca 850 distans söderut. Nu är vi i Normandie, det fjärde landet på vår resa och den franska kusten är lång. Förmodligen lika många distans till.

En liten bild av den långa franska kusten.

Efter en dag som igår är vi glada för att vara i hamn och ta det lugnt en dag. Det står bl.a duscha och ta en runda i byn på schemat.

Det är kallt ute och bara 14,5 grader i vattnet. Vi har inte badat i havet ännu. Vi hade nog trott att det skulle vara varmare och det ser inte ut att bli någon skillnad de kommande dagarna.

Att duscha är ett litet företag och särskilt nu när hamnkontoret ligger 800 meter bort. Det tar ca 10 minuter att gå dit. Med två kassar, en med duschprylar och fönen, den andra kassen med rena kläder, men ingen handduk skulle det visa sig när jag kom ut ur duschen😳 Oops! Mats fick sig en extra och ofrivillig motionsrunda till hamnkontoret men fick som bonus se när fiskebåten lossade sin fångst vid kajen. Slutet gott!

Tillsammans med Anders och Carina utforskar vi den fina byn. Små gator med fina gatuhus. En stor strand med klappersten. Vid stranden står minnesmonument och den bär sina spår efter 2:a Världskriget – många kanadensiska soldater stupade här.

Vi fikar på ett café och handlar sedan på Carrefour och i en fin grönsaksbutik som låg längs gatan tillbaka till hamnen.

Dieppe känns genuin och är hittills den mysigaste hamnen vi besökt, tycker jag.

Vi går sedan upp till en av de många hamnrestaurangerna för att luncha. Efter mycket om och men, och googlande av vad dagens meny egentligen bestod av, beställde vi till slut en hamburgare. Slutet gott!

Vi tog det säkra kortet till slut!

Vi grillade på kvällen och åt sedan efterrätt gemensamt med Anders och Carina – det blev Beligiska jordgubbar med Crème Normandie till . Det beslutades efter noggrann genomgång av alla parametrar att vi drar till Le Havre som nästa hamn. Ännu en lång dag till havs framför oss.

Fruktbutiken längs gatan