Den sista etappen blir som en bildblogg-logg – en vecka på varje sida. Vi har njutit av solen, både upp och ner med magiska vyer. Friheten av att lägga till vid en klippa eller bara släppa sitt ankare. Badat otaliga gånger och simmat fritt från båten. Vi har kurat i hamn under regn och blåst och bara varit. Vi kan återigen bara konstatera att Bohuslän är en av jordens allra vackraste platser, där vi har en fantastisk frihet av att kunna njuta av naturen och friheten. En dag värd att hylla är den 20:e september: Allemansrättens dag och som gör allt detta möjligt.
Fiskebäckskil ”by night”Kyrkan i FiskebäckskilSlut på det fantastiska vädret med åska längs hela kusten – vi drar en ultrakort tur till Fiskebäckskil och det blev en fin kväll efter det häftiga åskovädret dragit förbi.
Genom HasselösundSotenkanalenBroöppningVäderöarnaLotsutkikenLilla bynBra drag i seglenMed våra seglingsvana gäster ombord, drog vi till Väderöarna. En tur från Fiskebäckskil som erbjuder både passager i trånga sund, kanalgång och bra segling på öppet vatten.
220818 – Väderöarna – Fiskebäckskil, 34,7 M
I hamnen: VäderöarnaVi lämnar ön bakom ossSätter segelHamburgöHamburgsundSensäsongStångehuvudSol, varmt, sköntStefan o Susanne, mönstrar avUtanför LysekilBohuslän erbjuder allt, vackra vyer, fin natur och små pittoreska hamnar – det är svårslaget!
220819 – Fiskebäckskil – Näverkärrskilen, 7,2 M
Naturhamn, på boj
Stilla morgonTuffar ut från FKMagiska klipporLite seglingsvindEn ledig bojHärliga bad runt båtenUtflykt till landmed gummijollenFin strandvikLila klipporHärliga vyerEn långpromenadCordula ligger kvar – check Tillbaka med jollen till CordulaSolnedgång i sittbrunnenVy från en boj i BohuslänDet blev både en ledig boj att ligga tryggt på och en rejäl promenad i det fina naturreservatet.
220820 – Näverkärrskilen – Hunnebostrand, 12,6M
Vi släpper bojenTypiska ”sjökor”Lördagsmiddag i åskregnMassor av regn och vi stannar i hamn så länge det regnar och blåser mycket – det blev ett par dagar.När solen kommer tillbaka är vi redo att släppa tamparna och dra vidare.
Vaknade till en lugn, fin och solig morgon. Lite dimmoln som drog in lite senare på förmiddagen. Vi passade på att gå upp till Grundsund-handeln och handla. På vägen dit gick vi in i den lilla, fina och vackra träkyrkan.
Grundsunds kyrka! Vacker i grönt trä med fina skepp i taket.
Grundsund-handeln har fått ett rejält uppsving och var betydligt större än sist vi var där. Välsorterad med fina varor – kul! Vi handlade och fyllde vår ”dra-maten-väska” och rullade ner till hamnen igen.
Handlingsrunda och upptäcktsfärd på samma gång.
I det....enkla....bor det vackra!GrundsundKaprifol – landskapsblomman här
När varorna var inpackade såg vi på MarineTraffic att Atlantic redan var på väg in. Vi hade beställt 1 kg räkor och vi var redo att dra ut till Vasholmarna direkt efter leveransen.
Räkor på ingång.
Vi hann med att luncha och ställde oss sedan i den kö som redan hunnit bildas till Atlantics räkbod.
Enkelt och gott i sommarvärmen – fetaost- och melonsallad.
Räkkö:-)Konkreta tips på dörrenEtt skepp lastat
Det blev en ultra-kort tur ut till Vasholmarna – 1,6 M! Den nordliga udden på lilla Vasholmarna var ledig (den brukar alltid vara upptagen) och vi bestämde oss direkt för att lägga oss där – perfekt i vinden.
En fantastisk vik på Vasholmarna!
Jag hoppade iland och gjorde fast fören. Därefter fick jag gå runt en bit för att komma till andra sidan av den lilla udden och för att ta emot Hansalinan som Mats kastade tillsammans med tampen. Ett trick vi brukar köra på Virholmarna och det ger ju lite träning att kasta Hansalinan ibland också.
Gummijollen som legat ihop-packad på däck genom hela vår Europatur blir äntligen uppblåst och sjösatt. Cordula har nu fått sin följeslagare, Makula* strax efter sig.
Luftad och klar – Makula
Sedan blev det dags för festmåltid – Räkmacka, på purfärska räkor. Oj, vad vi längtat efter det.
Godare än så här, blir det inte.
Makula = gula fläcken. Ett namn som hon fick efter ett besök på Väderöarna efter närgångna attacker från Tärnkolonin i hamnen.
Lilla Vasholmen – på udden
220812
Med en härligt solig och varm väderprognos ligger vi kvar. Det är en härlig känsla att få vakna upp i en naturhamn. Det blir morgondopp och akterdusch – härligt!
Vi startarmed morgondoppoch akterdusch
Efter frukost betar vi av lite på vår ”att-fixa-lista” på Cordula.Rensa propellern från havstulpaner och svabba av friborden. Det blev långbad (18°) för Mats, som först dök under båten och skrapade, för att sedan sedan simma utmed båten och skrubba sidorna längs vattenlinjen.
Fixaren i arbetskläderHjärtat i båten
Jag fixade med vindrutorna, putsade och därefter en vaxbehandling för att rutorna framöver ska ”stöta” bort vatten – både regn och vid översköljningar.
Oljan till motorn kollades och det blev en liten skvätt påfyllning. Hittills har vi redan varit ute lika mycket som under två säsonger annars.
Vi körde räkfrossa nummer två till lunch och på kvällen blev det grillning och sedan härligt ”kvällshäng” på berget för att kika på solen som gick ner.
Vi firar....solnedgången
Det har strömmat in båtar under dagen och vi är inte längre ensamma vid vår udde. På varje plats det kan ligga en båt, finns det en båt, plus några till.
Vi har fått sällskap i viken.
Vi kikar sedan ut från akterruffen strax innan 1 på natten för att se på stjärnfall men får istället ett lysande fenomen i siktet. Märkligt, men vi inser att det inte är något som är på väg att störta mot jorden.
Ljusfenomen, sett från akterruffen mitt i natten.
Fortfarande på Lilla Vasholmen
220813
Det blir allt varmare och varmare och det är underbart med den nya rutinen: ett morgondopp direkt från båten. Vattnet är klart och fint och det är inte särskilt mycket bränn-maneter heller.
Vacker, men gärna på distans.
Jag läser på nätet att ljusfenomenet inatt fått stor uppmärksamhet och att många har skickat in bilder till tidningen. Det var med all sannolikhet en raketuppskjutning från Florida, enligt experterna.
Vi är inne på andra dagen utan landströmsladdning och det är våra solpaneler som gör jobbet för att vi ska ha ström ombord nu. Vårt kylskåp, som är fullt, behöver kylas och sedan har vi laddat vår lilla elmotor till jollen plus telefoner och annat som drar ström. Det går bara fint och nu går vi bara för grön el ombord.
Det är egentligen det enda jobbet som vi har under dagen, att flytta solpanelerna efter solen för att få maximal laddning. En bra dag☀️
Svalkande dopp mellan jobbet att rotera solpaneler.
Vi försöker att tänka på att hushålla aningens mer med vattnet nu, men vi ska nog klara någon dag till, fastän vi duschar efter alla salta bad. Det blir många bad och simturer under dagen. Det är 19,4° i vattnet.
Fullt upp, först solnedgång sedan månuppgång att njuta av.
220815
Högtrycket är kvar och solen strålar fortsatt över oss. Det enda som hänt är att vinden, den svaga som finns, har vänt och kommer in från aktern istället. I den lilla viken där vi ligger har det drivit in några brännmaneter och vattnet är inte riktigt lika klart längre.
Vindarna snurrar runt och snart har maneterna försvunnit igen.
Vi laddar på med våra solceller och det fungerar bra. Vi har snart gjort slut på ena tanken vatten men har två tankar kvar. Då har vi ändå duschat efter varje dopp och det är nästan 20° i vattnet. Varmvattnet i duschen är dock slut sedan länge.
Lunch i värmen – insatsen minskar med ökande värme.
Vi firar att det är söndag och inget måndagsjobb som väntar på oss.
Det blir en ”rekarunda” med dingen runt öarna och nu har många båtar lämnat för helgen. Vi har bestämt oss för att stanna kvar.
Stilla hav.
Det blir en dag med många härliga bad igen och det enda vettiga vi gör under dagen är att tvätta av Cordula’s fribord som blivit sotig efter motorgång på den vanliga dieseln. Det slipper vi hädanefter med Eco-Par.
Det blir en grillkväll till med gott kött och smashed potatoes och efter det en skön kväll i sittbrunnen.
Sommarnatt i naturhamn.
220815
Vi har varit på Vasholmarna i fyra nätter – så länge har vi inte stannat på samma ställe under denna sommaren. Kan ha hänt någon enstaka gång historiskt när vi varit inblåsta i dåligt väder, men inte i finväder. Vi har varit på solsemester och gått ner i varv samtidigt som vi laddat energi. Härligt!
Dagar när havet är alldeles kristallklart.
Nu är det väderskifte på gång, enligt alla prognoser. Det är bara frågan om vilken tid som vi har åska och regn över oss idag. Vi behöver gå in i hamn nu.
Vi har vinden in rakt akterifrån och det innebär att den tampen som vi kunde få dit i aktern när vi kom, genom att ta en runda runt viken och kasta Hansalinan med tampen fastkunten i, nu är viktig för oss. När vi släpper aktertampen idag går vi in i berget om vi inte backar ut samtidigt. Tampen måste hämtas på andra sidan viken, vi kan inte bara dra in den till båten.
Vi diskuterar lite olika strategier och kommer fram till att vi släpper aktertampen ner i vattnet när vi backar ut och går sedan in på ett annat ställe på Lilla Vasholmen och sätter av mig så springer jag och hämtar tampen medans Mats cirkulerar runt.
Vi är några entusiaster som stannat länge och bl.a en segelbåt från Fiskebäckskil som vi pratat en del med. De har en miniatyr (av vår hund som lämnade oss för tre år sedan) Mino, en liten vit CokkerPoo. Det har varit så kul att få följa henne i flera dagar nu. Många härliga minnen har väckts till liv från båtlivet med Mino. Han var en riktig skeppshund.
De kommer fram för att hjälpa oss när vi ska gå och de släpper alla tamparna åt oss, inklusive aktertampen. Så enkelt allt löste sig.
Det är både tidigt på morgonen och varmt och alldeles för tidigt att gå in i en stekhet hamn. Vi hittar en ledig boj längs vägen vid Gåsö och förtöjer på den. Vi njuter av sol och massor av härliga bad fram till eftermiddagen. Det är inte en manet i sikte och vi kan simma fritt och vi simmar runt båten flera gånger.
På boj och med vinden på rätt håll.
Vi släpper den enda tampen vi har i bojen vid tretiden och när vi lägger till i Fiskebäckskil är det alldeles svart runt omkring på himlen och vi hör första knallen. Bra tajming med att komma i hamn.
Oväder rullar in.
Resten av kvällen är det mycket åska runt omkring men vi får ingen åska direkt över oss, bara regn. Det är verkligen skönt att vi har blandningen av sol och regn – det blir en skön kväll i ruffen.
Det blev en morgon med både morgondopp (Mats) och en akterdusch (båda😇)- härligt! Därefter frukost och sedan upp med ankaret vid ca 9.30. Det var rent och fint och hade gjort sitt jobb bra – vi ligger tryggt på vårt Delta.
Motorgång den första biten i Göteborgs södra skärgård med en del uppankrade fartyg. Kändes lite bekant.
Uppankrade fartyg i Göteborgs skärgård.
Efter ett tag hissade vi segel och hade fin segling i slör och längs genom skärgården.
Vind i seglen med sol och värme i sittbrunnen.
Kom in till Marstrand ganska tidigt. Hittade en grönlysande (lampor) plats och betalade via nätet. Vips, så slog lampan om till rött när betalningen gick igenom.
På plats med digital skyltning.
Badorten Marstrand…..med sitt fina vattenMarstrandsfjorden i sikteVad som är kvar av en Silverpoppel f. 1866
Gick en runda och upp till fästningen. Mats som har gjort en del av sin värnplikt i Marstrand och bott på fästningen, har många minnen härifrån. Häftigt att tänka på att fästningen ändå använts militärt i modern tid.
Carlstens fästning – en historisk plats som haft militär funktion i flera hundra år.
På kvällen träffar vi Per, som seglar en 50-fotare med en stor besättning på 9 personer. I vår sittbrunn, uppdaterar vi varandra på 1 1/2 timme om vad som hänt under de senaste 22 åren😅Livet i zipformat.
Träff med en gammal vän till Mats.
Med boj i sikte
220810
Marstrand – Grundsund 21,8 M
Kommer man iväg sent på morgonen så är en ledig boj mer eller mindre ett ”mission impossible”. Det gjorde vi. 10.45 är för sent för att ge sig av då.
Bergen är lila – klädda i blommande ljung.
Vi hissar segel i Marstrandsfjorden och bestämmer oss för att segla utanför skärgården för att få så mycket vind i seglen som möjligt. Det blåste ca 4-6 m/s. När vi väl kom utanför var det riktigt jobbig sjö och vi rullade mycket. Det blåste upp allt mer och när vi kikade på prognosen så var det mycket vind i antågande på natten och antingen var det boj eller hamn, som gällde.
Genvägen in till hamnen i Grundsund.
Tog in våra segel och gick in vid Käringön. Vi kikade efter lediga bojar längs vägen men allt var upptaget och då bestämde vi oss för att gå till Grundsund. Väl där, fanns inga lediga platser heller men så ropar en dam i en segelbåt att de ska gå inom en halvtimma och att deras plats blir ledig. Vi cirkulerar runt i hamnen och efter en halvtimme kilar vi in oss mellan två båtar.
Inkilademitt i det vackrai en full hamn.
Vi känner oss som hemma i Grundsund – vi går en runda i byn och hamnar till sist på Pelles lilla bar och tar en öl och njuter i den fina kvälls-solen.
Sköntbarhängmed fin utsikt.
På vägen tillbaka kikar vi in på hamnfaciliteterna och det ser bra ut. En bra dusch, men med betoning på just en (1). Det betyder att det kommer vara kö till duschen på morgonen. Det blev en sen, men skön kvällsdusch för oss båda.
Regn under natten men inget i sikte på morgonen och vi släpper tamparna 7.30. Det är ingen vind att segla för och det blir plåtgenua och stagsegel. Det är mulet men prognosen längre norrut är sol. Det är dit vi ska.
Regnskurarna tornar upp sig runt omkring, men vi får bara enstaka droppar på oss. Solen spricker fram och det är bitvis väldigt varmt och soligt i sittbrunnen. Skönt!
Pommes från en ”doggy bag! Blev som nya i ugnen – lyxmiddag till havs.
Vi slappar, fikar och Mats lagar gatukioskmat (pommes och korv) till lunch. Jag jobbar med datorn, och efter ett antal timmar till havs har Mats ”signat upp” sig för en spanskakurs och klarat det första provet till 100%. 😅
Nidingen – en bekant siluett från havet. Vi närmar oss skärgården.
Det händer inte så mycket till havs annars, det är ganska lite båtar ute (relativt), VHF’en är tyst mestadels, men vi fick sällskap av en Tumlare – den minsta valen.
Vi kommer till Vrångö i kvällssolen.
Vi siktar på Vrångö eller att ankra upp strax utanför.
Framme, efter en lång dag.
Det blev uppankring vid Vrångö och vi fick en mycket vacker och stilla kväll. När vi kom in i viken låg inga andra båtar uppankrade. Hmm, varför då, tänkte vi? Men strax efter oss kom det ett par segelbåtar och släppte sina ankare också. Allt i sin ordning.
KungsöGrannbåtarAnkarcheckSlappa och njutaGrannbåten i natten
Mats har fått kontakt med sin gamla kursare, som vi senast träffade för ca 22 år sedan, och som också seglar i Bohuslän nu. Vi bestämmer oss för att ses i Marstrand imorgon.
I perspektivet av nya kunskaper känns möjligheterna att välja när och hur långt vi går, väldigt flexibelt numera. Det är vind och väder som får avgöra, och vad vi har lust till.
Vi hade tänkt gå ganska tidigt från Lomma, men på kvällen ändrar sig prognosen och säger regn, både på natten och en bit in på förmiddagen. Vi bestämmer oss för att avgöra saken när klockan ringer vid 6. Tidiga morgonbeslut, är vår grej.
När klockan väl ringer är det inget regn. Vi bestämmer oss för att dra en liten bit, bara så länge vi har vädret med oss. Vi ska bara först in och tanka, det var senast i Cuxhaven vi gjorde det. Nu går vi tillbaka till den miljövänliga soppan, Eco-Par.
Miljöbränsle för dieselmotorer.
Ultrarent och ogiftigt!
När vi går ut från vår plats visar det sig att loggen inte fungerar. Det är säkert ett gäng havstulpaner som bitit sig fast. Vi tankar och röjer sedan ut förpiken för att bokstavligen dra ur proppen i botten och rensa loggen. Då flödar vattnet in i båten, de sekunderna innan man får ersättnings-pluggen på plats.
I stuvenProppen i bottenHavstulpaner i loggenTätning kring elkablarFörpikens alla prylar
Det gick fint. Loggen är rensad och vi kör ut från hamnen. Vi håller inte samma fart längre och det sitter säkert en del havstulpaner på propellerbladen också – det går kanske att skrapa bort i en naturhamn med några dyk under båten.
Vi hissar segel direkt. Storen kärvar på vägen ut och det krävs en del trixande innan vi har den fullt ute. Vi rannsakar oss och funderar på vad som kan ha gått snett när vi drog in den senast🤔 Så känsligt!
Fika under gång.
Därefter får vi fin segling i bidevind. Vi kryssar och slår en gång innan vi startar motorn ett par timmar. Därefter vrider sig vinden igen och vi seglar igen.
Fin segling istället för motvind, som prognosen ”lovat”.
Det har varit ett oljeutsläpp längs kusten och vi håller oss uppdaterade om vad som gäller på radion och lyssnar på VHF. När vi närmar oss Helsingborg har Kustbevakningen hävt alla avspärringar och de har konstaterat att det är kusten som drabbats. Så tråkigt! Det verkar inte någon finnas olja kvar ute till havs.
Klara, färdiga, släpp! Alla är redo att släppa ner dragen från turfiskebåten.
Regnskurarna går framför och bakom oss och vi seglar torrt hela vägen in till Torekov. När vi skulle lägga till fick vi lite vind och regn. Som det brukar vara. Det blev den sträckan vi tänkt från början och vi har haft tur med vädret.
Kullens fyrSkurar kors och tvärs
Hamnen är ganska full och när vi som bäst funderar på att lägga oss utanpå någon båt, dyker hamnkillen upp och pekar in mot deras fasta platser. ”Det finns en plats bakom sjöräddningsbåten, säger han. Om ni vill lägga till i motvind?” ”Öhh, jaa (jag funderar en kort sekund) såklart det blir bra, svarar jag.” Vi lägger gärna till i motvind, så jag förstod inte riktigt varför det skulle vara ett problem.
Vi vänder om och går in till den andra hamnen, och möts upp av hamnkillen. Han säger att han sparat platsen och säger att där får gärna en Najad ligga. När jag frågar om motvinden, svarar han att de som har vissa typer av båtar inte kan lägga till i motvind!? Vi fick en superbra plats, på egen brygga. Bara att tacka och ta emot.
Cordula på egen brygga i Torekov.
Mats och jag diskuterar den teorin och orsaken varför senare på kvällen. Finns nog inget klart svar på det.
Det blir en avokado med räksallad och lite rosé. Vi betalade hamnavgiften och därefter lagade Mats middag. Jag jobbade på med bloggen och bilderna som halkat efter ett tag.
Efter maten är det strax Godnatt. Vi siktar på att fatta nya morgonbeslut.
Upp vid 6.30 till en solig och lugn morgon. Allt väl ombord och min yrsel var borta. Hade varit omöjligt att dra vidare annars. Mats fyllde vatten och jag gick och slängde soporna.
Sedan motorgång runt Gedser-udden som är Skandinaviens sydligaste udde. Prognoserna hade lovat en hel del vind och det började blåsa upp efter ett tag. Med vind från sydost till sydväst rullade vi ut genuan och seglade med som mest 14 m/s i byarna.
Sol, vind och värme i en perfekt kombo!
Efter Möns klint hissade vi storen och fick jättefin segling i 9 m/s i slör och halvvind.
Möns klintMånga vackra klippor har vi sett.
Till det sol och värme – en perfekt kombo! Siktet var inställt på Rødvig men vi bestämde oss för att segla hela vägen till hemmahamn istället. Det var fin segling och inget man vill missa.
Mot Sverige!
Så länge det varar, vill säga. Vinden höll sig till Skanör och därefter blev det motorgång resten av vägen till Lomma.
Med vind i seglet!
Med lite vemod för att resan var slut, närmade vi oss hamn. Vi har lärt oss massor, såväl praktiskt som om oss själva. Så glada, och allt lite stolta för att vi satsade och vågade testa på detta konceptet.
Vi belönas…..med vacker solnedgång.Nöjda och lite stolta.Tack Cordula!
När vi kom in i hamn väntade en liten välkomstkommitté och överraskade oss. Stefan och Susanne står vid inloppet och vinkar oss välkomna med den svenska flaggan. Vilken känsla❣️Wow. Vi fick hjälp med tamparna på Cordulas hemmaplats och sedan hade vi en mysig kväll i sittbrunnen tillsammans.
Vilken känsla!
Sju veckor, fem länder och 1600 sjömil bakom oss.
Vad ska man säga? Borta bra men hemma bäst är det enda jag kan komma på❤️🇸🇪
Upp tidigt och lättade vårt ankar. Vi har legat tryggt för vårt Delta, som var ordentligt lerigt när vi fick upp det. Blev lite svabb för att få bort stora lerklumpar.
Under Biminin”Konen” tas ner och stuvas in
Det blåste ca 4 m/s och vi ville prova om det gick att segla med biminin. Vi hissade våra segel och seglade, väldigt sakta en stund. Det fungerade bra förutom att man inte kan se storseglet, hur det står och hur det ser ut när man rullar in. Något vi måste ha järnkoll på så att det inte kinkar sig vid utrullningen sedan. Det har vi lärt oss den hårda vägen.
Allt eftersom vi kommer norrut blir det mindre trafik på VHF’en De stora trafiklederna som ska passeras gör vi också enkelt – det är inte så mycket ”tung” trafik längre. Det går att slappna av mera.
Danska gästflaggan hissas.
Vi är i lugnare vatten.
När vi kom fram till Gedser fanns det gott om plats och det var bara att välja och vraka. Det är riktigt varmt, ca 32°. När vi lagt till är det en befrielse att vi kan hålla oss under vår Bimini.
Solskydd på alla vis……vi kör dubbelt.
Det hjälper inte riktigt och jag mår inte riktigt bra. Båten gungar lite mer än vanligt, känns det som. Den ligger fint stilla i hamn mellan pålar och det är en reaktion på plötslig värme. Jag har frusit lite varje dag till havs och mitt blodtryck hänger inte riktigt med. Det blir till att försöka kyla ner sig med kalldusch och hårtvätt. Oväntat, för en värmeälskande person och det blev en kväll i stillhet.
En Tonfisksallad, var det enda köket klarade av att fixa i värmen.
Vi stiger upp kl. 6, till en klar och sval morgon. Förbereder frukost, släpper tampar 6.45 och äter sedan frukosten under gång.
Älvdans i kanalen när vi ska lämna.
Det är ganska mycket trafik i kanalen och det blir bara allt varmare för varje minut
Vi möter morgonen i Kielkanalen.
Vi möter även en hel del militärbåtar och man kan inte låta bli att tänka på det spända läget som råder just nu.
Fullt med besättning i masterna.
När vi var framme vid slussen vid 11.30 ropade vi in på VHF och strax därefter skiftade ljuset om till vitt in till slussen och det var bara att köra in direkt, efter det stora lastfartyget. Vilken tajming.
Stora fartygäven i slussen
Temperaturen hade nu letat sig upp mot närmare 30° och det var varmt när vi kom ut ur slussen. Vi bestämmer oss för att vara på havet och gå vidare mot Heilienhafen. På vägen sätter vi upp vår Bimini – det var skönt! Vi går för motor och den lilla vind vi hade, var rakt emot.
Biltemaparasollet byts. mot Bimini
Sittbrunnen – vårt styr- och navigeringsrum, vardagsrum, matrum och ibland sovrum. Här serveras i princip alla måltider.
Lunch i sittbrunnen. (alkoholfri öl, för den som undrar;-)
När vi kom fram mot inloppet til Heiligenhafen låg där flera uppankrade båtar i viken. Det kändes som en mycket bättre idé att ligga på svaj istället för att gå in i en stekhet hamn. Vi bestämde oss för att släppa i vårt nya delta-ankare för första gången. Den bet direkt! Vi fixade lite med vår snubberlina, som avlastar draget på kättingen från båten. Det verkade fungera bra också.
Ligger för…ankare = klot upp
Vi njöt av sommarens första ordentliga havsbad, utan badkläder och sedan med en dusch på akterdäck. Det blev en härlig solnedgång från sittbrunnen och vi satt ute till midnatt. Vilken dag och kväll!
Havsdopp medakterduschoch en magisk kväll
Vi har gått igenom den långa Kielkanalen och är ute på platt vatten igen.
Vi låg i startgroparna för att kunna släppa tamparna inför slussen in till Kielkanalen. Strömmarna skulle vara med oss vid ca 12-tiden. Vi åt frukost i godan ro och bestämde oss då för att gå och tanka under väntetiden, för att inte hamn i kö på vägen ut. Vi gick ut och tillbaka in på samma plats igen.
Sälar som njuter i solen. De ligger på bryggan, mitt i hamnen.
Cuxhaven är en knutpunkt åt båda hållen och här tankar i princip alla båtar. När man slussar in i den ca 10 mil långa Kielkanalen behöver man vara fulltankad. Många gånger får man även ligga och vänta utanför slussen. Vi var beredda på att få vänta någon timme utanför för att få lova att slussa in. Då cirklar man bara runt eftersom det inte finns några väntplatser att förtöja vid.
Det är flera båtar i hamnen som ligger och väntar på medströmmen, bl.a en annan svensk båt. Lite otåligt bestämmer vi oss för att trotsa strömmen en stund eftersom den blir allt svagare innan den vänder om helt, till medström. Vi går ut strax efter 11. De flesta båtar signalerar med ett tut, att de går ut och girar styrbord. Eftersom vi har en tuta ombord (aldrig använd under mina 26 år ombord) bestämmer jag mig för att tuta, som den kommunikatör jag är ombord.
Vi girar styrbord!
Vi kommer ut ur det smala hamninloppet och går mot Brunsbüttel och slussen. Vi har motström, men gör distans framåt. Efter ett tag vänder strömmen och vi får bra fart.
Elbe, med sina starka strömmar.
En kvart innan vi är framme vid slussen ropar jag in på VHF (Kanal 13, Kiel Canal 1) att vi vill slussa in från Elbe. Vi får besked på att vänta på vitt ljus och att det tar nog ca 15 min. Bra tajmat, tänker vi och när vi är framme vid slussen är det inte så lång väntetid innan vi får komma in. Skönt! Nu hinner vi gå en bit i kanalen tills den ”stänger” för trafik vid 21.30.
Det är varmt. Biltema parasollet är uppe igen.
Vi ser på vår AIS att de som väntat på medströmmen inte kommer att hinna med att slussa in nu. Det lönade sig att vara lite otålig, idag åtminstone.
Ute i kanalen vid Brünsbuttel kör vi på, och siktar på att kunna lägga till i Gieslaukanalen – en bra bit in i kanalen mot Kiel. Klockan 21.30 stänger kanalen för småbåtstrafik och då vill vi vara på plats.
Vi styr in bakom lastfartyget.
Det är ingen större utmaning här utan det gäller bara att hålla sig väl ute i kanten av den djupa kanalen.
Avstickaren från Kielkanalen.
Vackert och stilla.
Vi svänger in i den lilla sidokanalen och här finns ingen riktig hamn utan det är ”vänt-bryggor” inför att slussa vidare in i Giselaukanalen.
Lite, lite mangrove-träsk känsla.
Väntbryggorna till slussen.
Det ligger redan många båtar där och vi lägger till på en typiskt långseglarutrustad tysk båt. Det är massor av diesel-dunkar på däck, steg i masten, personligt graffittimålad gummijolle och motor, m.m, m.m.
Personligt målad dinge och motor. Kommer smälta väl in i Karibien.
Det visar sig att de just startat sin resa och utgick från Kiel, som bara ligger några timmar bort och de ska nu segla runt jorden. De har inte bråttom, säger de. Oceaner av tid, var det.
För första gången känns det som att ligga i en naturhamn (typ). Vi njuter av stillheten i naturen, avsaknad av hamnkontor, hamnavgifter och en massa vimmel.
Sommarens första dopp.
Vi passar på att bada i det bruna kanalvattnet – det går inte att låta bli och det är 20,6° i vattnet. Vi duschar sedan av oss på akterdäck – det börjar ordna upp sig med naturkänslan🥰
Med naturen i bakgrunden.
Efter det vi badat, duschat och ätit kommer det många fler båtar in i kanalen. Långt efter 21.30. Det blir fullt här också.
Vi tar sista etappen på Nordsjön. Inför den sista turen med tidvatten och strömmar är det bara ett pussel som ska läggas.
När är det tillräckligt med vatten?
Vårt pussel:
Vi vill inte ha för lite vatten under kölen när vi går ut från Norderney i den grunda, luriga farleden. (Vinden har lagt sig, men det går alltid mycket dyning efter blåsiga perioder och man kommer grundare i vågdalar.)
Vi får inte ha för mycket ström emot oss, helst medström längs vägen.
Vi vill inte gå mitt i natten.
Vi måste ha strömmen med oss in i Elbe och Cuxhaven, med sitt ökända hamninlopp när vi väl kommer dit, 10 timmar senare.
Vi sätter klockan på fem och siktar på att senast halv sex vara ute ur hamnen. Vattnet är på väg ut från Norderney.
5.16 är bilden tagen.
När båtgrannen startar sin motor vid fyra, vaknar vi och bestämmer oss för att stiga upp och dra så snabbt som möjligt vi också. Vi äter frukost och släpper tamparna vid 5.15. Desto tidigare vi kommer ut, desto mer vatten är det runt Norderney.
Sista språnget ut från Nordsjön.
Innan vi rundar hörnet på Nordeney.
Vi får bra medström runt hörnet på Norderney men det är mycket sjö som bryter över grunden. Som lägst visar vårt ekolod 2,4 m i en vågdal😳 Skönt att vi gav oss av tidigare och fick en meter extra tidvatten under oss.
Vi passerar i den smala passagen i det grunda vattnet.
Vi hade tänkt att tanka innan vi gav oss av, men på Norderney går det bara att tanka med slang på kontorstid och då får man ringa för att få hjälp med bemanning. Behöver man tanka på andra tider, är det dunkar som gäller. Det har vi inga och vi räknar ut att vi har diesel som räcker till Cuxhaven.
Vi möter morgonsolen.
Det är för lite vind för att segla. Vi hissar vårt försegel för att minska rullandet av båten, i den relativt kraftiga dyningen som går. Det funkar ganska bra men när vi närmade oss Elbe minskade vinden ytterligare och vi fick rulla in seglet igen.
Fika ombord – Ljungbybakelse!
Mariekex med smör emellan.
På vår VHF hör vi ett anrop från en segelbåt, som jag uppfattade var svensk, och att de fått motorhaveri. De behövde hjälp. De var precis på väg ut från Elbe för att gå söderut men hissade sitt försegel och vände om tillbaka mot Cuxhaven igen. De fick bra hjälp tillbaka i den starka strömmen.
Hjälp på väg!
Efter en timme passerade vi dem samtidigt som sjöräddningen kom med en stor båt. Från den stora båten sjösatte de en mindre båt som körde fram till den svenska segelbåten.
Hjälpen är framme vid den svenska båten.
Vi kom in genom det lilla hamninloppet tillsammans med en stark medström. Mats är grym på att full koll på båten och själv håller jag andan lite i halsen när man susar fram i 7 knop genom smala passager. Vi la till, inte den snyggaste tilläggningen för vi hade en envis ström som drog båten snett. Men vi hamnade väl på plats. Därmed gick vårt 10-timmars pussel ihop – vi kom ut från Norderney med vatten under kölen och kom in i Elbe och Cuxhaven i bra medström.
En timme senare dök vår gamla båtgranne (från Norderney) upp och blev vår båtgranne igen. Det undrade lite om när vi gav oss av, för när de drog låg vi ju fortsatt och sov. Hoppsan! Vi hade väl en lite snävare kursdragning och vi såg på vår AIS att de gick ganska långt ut till havs. De fick två timmar extra idag på havet. Vi tyckte att våra 10 timmar var fullt tillräckliga.
Vi firar redan när båtgrannen från Nordeney kommer in.
Våra säten på aktern kallas GT-säten enl. Najad-specifikationen och dagen till ära är det GT i glasen.
Så småningom bärgas även segelbåten med motorhaveri in i hamnen. Vi fick senare veta att de fått ett fiskenät i propellern och att de fick hjälp av en dykare i hamn att skära bort det. Det hade inte gått att lösa till havs. Sikten är dålig i vattnet och det är mycket vågor från både vind och andra båtars svall. Det hade varit livsfarligt att försöka dyka och fixa det själv på plats, även om man har dykutrustning ombord, som vi har.
Det blev en fantastisk Korv Stroganoff.
Vid dagar när man stiger upp strax efter fyra betyder det att kvällarna inte blir så långa. Jag somnade i sittbrunnen och Mats fixade ”Korv Stroganoff” med tysk korv. Blev supergott! Trodde den svenska falukorven var oersättlig, men tysk korv är ju i världsklass.
