220704 – 220708
Le Havre – Dieppe – Boulogne sur Mer- Blankenberger – Scheveningen 249,3 M
När vi startade detta äventyret, med tanken att lämna båten ”någonstans” och att sedan vara lite ”on-off” under vår och höst, har vi hela tiden sagt att vi känner efter och stämmer av längs vägen. Att bejaka sina känslor är viktigt och en stor del för vårt välbefinnande. Man ska må bra och detta äventyret var inte inriktat på prestation – resan var målet! Det har varit många långa timmar till havs för att hinna fundera på sin tillvaro, när det inte funnits möjligheter att göra något annat. Vi har seglat över 1000 sjömil sedan den 1:a juni. Det motsvarar nästan fem arbetsveckor, på heltid. Vi tog oss hela vägen ner till Frankrike men kanske är den mentala resan betydligt längre. Detta blev inte riktigt vad vi sökte i vår nya ”mindre-jobb-tillvaro”. Inte just nu.
Dagar då allt flyter och man följer med strömmen, i nästan 10 knop.
Många, långa dagar till havs har det blivit.
När vi steg upp vid fyra-tiden på morgonen i Le Havre för att gå en lång sträcka i motvind (enligt prognosen) till Saint Vaast La Hougue, då fanns inte energin kvar för att göra det. Inte idealiskt att fatta beslut så tidigt, men vi hade pratat om att vända om redan för en vecka sedan.
Kikar man på kompassen är det en betydande kursändring. Men för vår del innebär denna nya riktningen bara att vi seglar på andra vatten, till andra ställen med möjligheten att kunna ligga i fina naturhamnar eller ankra upp. Den svenska kusten är en av Europas längsta kuster med över 2400 km – det tar en stund att gå igenom. Sedan har vi våra grannländer också.
Det tråkiga var att lämna våra goda vänner, Anders och Carina som nu seglar vidare söderut. Vi sa hej då, betydligt hastigare än vad vi tänkt oss, men vänskapen och våra gemensamma minnen har vi kvar❤️
Vi vinkar av Anders och Carina vid 5 på morgonen.
Vad har vi lärt oss?
- Vi kan slussa
- Vi kan räkna på tidvatten och ström
- Vi kan korsa rejält trafikerade farleder
- Prata med bekvämlighet i VHF
- Kryssa mellan uppankrade fartyg
- Hissa ”uppochnedvända” konen
- Segla långt, men inte långa sträckor för ofta
- Att inte bara ligga i hamnar
- Att inte bli instängd i en slusshamn
- Stämma av varandras förväntningar
- Tänka om och fatta nya beslut
Några av dessa punkterna har utvecklingspotential och det ska vi jobba vidare på.
Vi tar bara ut en ny kurs för Cordula – sida vid sida!
Vi följer känslan❤️
Vad tycker vi om?
- Varandra
- Nära och Kära
- Naturen och naturupplevelser
- Cordula
- Vårt hem
- Skärgården
- Bada och sola
Vi lämnar Le Havre bakom oss.
Vi hade egentligen tänkt gå en lite kortare distans till Fécamp men när jag ringde dit var de tveksamma till att vi skulle få plats. En holländsk grannbåt i Le Havre hade redan pratat om att det låg ett större sällskap i hamn och att det kunde var ont om plats där. Med vind i seglen, bra medström och både sol och värme i sittbrunnen, beslöt vi oss för att istället gå hela sträckan tillbaka till Dieppe. Det är den hamnen jag gillat bäst hittills i Frankrike och nu har vi lite medvind och värme – det kändes OK att fortsätta och vi fick en bra dag till havs.
På plats i Dieppe.
Vi ligger långt ner i tidvattnet.
När vi efter 7 1/2 timme låg på plats i hamn, möter vi Pacific Wind, från vår gamla seglartrio. Kul att få ses igen och vi uppdaterar varandra på kvällen om vad som hänt de senaste veckorna. De är på väg söderut och vi drar vidare norrut. Hemåt!
Snabbmat a’la Cordula. Tortellini med goda grönsaker och lite, lite grädde.
Nya vänner och med en massa härliga sjömans-historier!
Tack Ulf och Monica för de skratten.
Dieppe – Boulogne sur Mer
Vi funderade ett tag på att stanna en extra natt i Dieppe, som är en fin stad och som säkert hade en hel del kvar att erbjuda. Äntligen är det lite sol och fint väder också. Mats gick för att handla och jag fixade med administrativt arbete under tiden. Vi skulle ha strömmarna med oss från ca 10-tiden om vi valde att fortsätta vidare, och det bestämde vi oss för att göra.
Den fina hamnen i Dieppe – fullt med små fina restauranger längs vägen.
Vi sa hej då till Monica och Ulf och det ska bli spännande att följa deras resa vidare🥰. Själva har vi fått in ett nytt sikte och det är att komma upp till Bohuslän och kanske hinna njuta lite av sensommaren.
Ett helt hav, men fiskebåtarna är inte särskilt benägna att väja ens ett par grader för en segelbåt.
Obehagligt nära.
Boulogne sur Mer – Blankenberger
Vi lämnade tidigt, med strömmen och innan solen gått upp. Kallt och gungigt från början och sedan behaglig segling med både värme och sol i sittbrunnen.
En morgonpigg säl hälsar på oss.
I köket fixades varma mackor under gång. Det är en balansakt att fixa det allra minsta när det rullar. Det verkar ändå som om det blivit lite sjöben under denna månaden till havs.
Det rullande båtköket.
Närgångna helikoptrar börjar vi vänja oss vid.
Vi kom fram till Blankenberger efter ca 10 timmar till havs. Vi blev väl mottagna av hamnkaptenen. Fick en välkomstgåva, penna, flytnyckelring och några vin-vouchers. Ta det lugnt med att betala, sa han. Det är ju ändå semester. Här stannar vi två nätter, bestämde vi. Men inte bara för att hinna lösa in vin-kupongerna utan för att det skulle blåsa mycket också😊
Mat – för att hålla oss själva flytande.
Märkliga kundband där bandet tar slut direkt efter kassörskan.
Tur att Mats är världsbäst på att packa ner varor.
Det blåste mycket under natten, ca 10-12 m/s med mycket kraftig vindbyar. Vi hade en bra plats och det blev för oss en lugn natt med välbehövlig sömn.
I trygg hamn.
En sjömil är 1852 meter och vi kommer ca 6-7 sjömil/timme. Med medström betydligt fortare, kanske 9 sjömil. Har vi istället kraftig motström så drar det ner sträckan betydligt.
Vi är så glada över alla fina och roliga stunder tillsammans, tamparna mellan oss släpper vi inte ❤️. Ha en fortsatt bra hemresa och hälsa Bohuslän 😎
Åh, det är vi också❤️🥰 Så mycket vi upplevt på denna tiden och så kul tillsammans vi haft, kommer jag alltid att minnas 🙏🏻 Ha en fortsatt fin tur söderöver☀️ – vi håller ställningarna i Bohuslän.