Motvind

220614

Norderney – Lauwersoog, Holland 54,7 M

Det var dags att dra vidare, vinden har lagt sig men är dessvärre rakt mot oss i vår färdriktning, västligt. Det blir motorgång idag. Plan A är att gå till Lauwersoog, Holland. Kvoten för tyska utskällningar och bankomatbesök för att betala precis allt, och inte bara dyra hamnavgifter är full nu. Det står dessutom i flera recensioner om flera trevliga hamnar i Holland. Det är plan A. Plan B är att när vi är i nivå med Borkum, ca halva sträckan och fortsatt i Tyskland, stämma av via VHF om vi är trötta och vill gå dit istället.

Vi lämnar Tyskland bakom oss. Holländska gästflaggan hissas tidigt på vår långa resa.

Vi är motiverade för en lång dag till havs.

Ut från Norderney går vi med tidvattnet, som är på väg in, men på vissa ställen är det ändå väldigt grunt och och sandreven flyttar sig dessutom hela tiden. Den lilla passagen vi ska igenom är inte så självklar och vi kikar gemensamt på alla de olika sjökorten vi har. Vi bestämmer oss för att man måste lita på prickarna.

Vi tuffar på i motvind för motor med en rullande och skumpande båt.

Vi går först ut från hamnen och efter 1 1/2 timme når vi den lilla passagen och kommer väl ut igenom. Det blåser inte särskilt mycket men det är en hel del vågor och gammal dyning. Det rullar och rullar…och rullar. När vinden blir i lite mer gynnsam vinkel hissar vi storseglet som stagsegel och då lugnar rullandet ner sig. Skönt! Men det är inte läge att vara nere i båten några längre stunder och våra köttbullsmackor fick fixas ute i sittbrunnen.

Ser enkelt ut men är en konst att mack-landa runda köttbullar på en rullande båt. Majonäs är bra fixering😉

Vi stämde sedan av med varandra efter några timmar och alla var överens om att fortsätta, och efter ca 8 timmar var det dags att ta in storseglet och gå in i farleden mot Lauwersoog. En väl markerad farled med röda och gröna prickar men bitvis väldigt grund. Vi kom i lågvatten och vid brytpunkten för att högvattnet skulle komma in, så det borde gå bra. Cordula’s har ett djupgående på 1,90 och vi behöver mest vatten under kölen av oss tre båtar.

Lågvatten i farleden, mellan rött och grönt borde vara OK, eller?

Pacific Wind & Nostra ligger före.

Vi har nu hamnat sist i vår lilla eskader och Pacific Wind tar täten. Vi följer dem noga på vår plotter och ser att de går exakt som vi tänkt, nära de gröna prickarna och vid största djupet, enligt sjökorten. Helt plötsligt ser vi att deras färdriktningspil vänt riktning på vår plotter. Anders på Nostra, som ligger strax bakom, ropar på dem (VHF) och får då besked att de gått på grund inne i farleden där det skulle vara marginal för djupet. De sitter fast en stund men lyckas efter ett tag att komma loss själva. Inga skador på någon, Tack och lov! Så lurigt och man kan inte lita på prickarna är lärdomen.

Därefter tar vi det mycket, mycket lugnt och bestämmer oss för att hålla oss närmre den röda pricken istället. Vi går över djup som är angivna till 0,9 meter men vårt ekolod visar mellan 7-10 meters djup istället. Rena gissningsleken. Nostra och PW är en bit framför och vi försöker följa dem i deras kölvatten. Det tog några timmar till för att komma in i hamn. Totalt blev det +10 timmar till havs idag.

Vi akterförtöjer i hamnen utanför slussen in till kanalsystemen och samlas sedan i Pacific Wind för ett sista gemensamt sittbrunnshäng. PW drar nu in i kanalen för den ”stående mastrutten” och kanske möts vi i någon hamn söderöver när de slussats ut igen om några veckor. Nostra och Cordula drar söderut, på utsidan, och går tillbaka genom den luriga farleden. Vi är väldigt överens om att vi ger oss av i högvatten imorgon – det är tidvattnet som styr oss nu.

Sen middag. Gnocchi, lök vitlök, korvrester och broccoli. En middag med fyra C i ändå.

Belöningen för att man sitter ute i kylan och äter sen middag. Magiska färger! (oredigerad)