Sol i sittbrunnen

220615

Lauwersoog-Vlieland 35,5 M

När klockan ringde vid halv åtta hade det normal varit en rejäl sovmorgon, men jag var fortfarande trött. Då var jag tacksam för att högvattnet var ”tajmat” för att passa för avgång vid kl nio. Tror minsann att jobbklockan i kroppen börjar försvinna nu.

PW Crew drar vidare genom de holländska kanalerna och kanske ses vi i någon annan hamn söderöver.

Tack för fina sjömil tillsammans!

Efter frukost, sa vi ”hej då” till Pacific Wind som nu drar på eget håll och via den ”stående mastrutten”. Vi är ingen trio längre men duon kastade strax loss för att gå tillbaka samma väg ut igen. Nu hade vi bättre med vatten under kölen. Våra digitala spår, på väg in, ligger kvar på vår plotter och vi väljer att gå i samma spår igen. Att gå över djup som 0,7-0,9 m hade varit otänkbart för bara ett halvt dygn sedan. Sanden flyttar på sig hela tiden och sjökorten hinner inte att uppdateras i samma takt – det är uppenbart.

Ute på djupt vatten, eller vänta – hur var det nu??

Vi facetimade med ett av våra barnbarn på vägen ut och det blev en guidad tur på båten och dess omgivningar för en mycket nyfiken, alldeles nybliven fyraåring🥳Hurra!

Fiske i farleden – tydligen lyckad fångst med tanke på sällskapet efter båten.

Hus med havsutsikt-från alla rum.

Väl på vår nya kurs söderut hade vi som vanligt vinden rätt emot och dessutom ganska svag och vi går för motor, igen. Visst skulle man kunna segla om vinden var tillräcklig men då kryssa, vilket betyder att vi går zig-zag på vår kurs och det skulle nog ta dubbelt så lång tid. Vår beräknade restid, ”rakaste vägen” var ändå beräknad till ca 10 timmar. Det är fullt tillräckligt.

Mats i sitt rätta element – till havs i en båt.

Solen strålar och det är betydligt varmare nu. Havet har också lugnat ner sig och det går bara lite dyning. Det blev möjligt att göra annat än att hålla i sig hela tiden. Som att fixa mat inne i båten, sitta och slappa och vara på datorn. Vi får en fin dag på havet och nu börjar man få en känsla av sommar☀️

Bloggande ombord.

Väldigt nöjd med ugnen som gräddade pizzabullarna så fint under gång (ej hembakat), tyvärr helt utan smak.

Efter 10 timmar är vi äntligen framme till en fullbelagd hamn om man fick tro på deras hemsida, som Carina på Nostra just kikat på. Vi har bra fart på slutet och gör ca 9 knop i den kraftiga medströmmen, d.v.s 3 knops medström. Den avtar just innan hamnen och tur är det eftersom man går in genom en ganska smal passage. Vi har bestämt via VHF att vi går in och kikar iallafall. Mats har tesen att ”det finns alltid plats för en båt till”. Vi är tre båtar på väg in och vi har just fått en lite mindre båt före oss.

Det finns 300 gästplatser och ja, det är fullknökat. Det är svårt att se om det finns platser längre in på bryggorna, bakom någon större båt. Då vinkar en man från sin båt och pekar att vi ska backa och gå in på bryggan som vi just passerat. Han frågar om vi är två båtar i samma sällskap och säger att där ska finnas två platser. Vi trixar in två båtar och hamnar långt in på bryggan – bra platser. Nostra på ena sidan och vi med aktern in på andra bryggan. Vilken flax! Oklart var båten som var före oss hamnade.

Nu är det fullsatt!

Med plånböcker fyllda med euros skulle vi bara betala hamnavgiften och de stegen till hamnkontoret kunde vi ha sparat för nu är vi i ett mer modernt land. Här ligger Sverige i lä också . På vår plats är det bara att scanna in en QR kod och lämna båtens uppgifter och sedan betala – på nätet! Ett litet eluttag finns också i direkt anslutning till båten med en armlängds avstånd, som i en flygstol . Inget krånglande med att ladda med 50-cents i en stolpe, här inte. Här stannar vi, minst två nätter.

Snillen spekulerar!

Bara scanna och betala – digitalt! Någon som behöver cash?