Onsdag 19/6
Wasahamnen – Säcken 27 M
Dags att ta sig långt ut i skärgården och med strålande sol och värme hade vi en naturhamn som mål. Vi stannade till på Fjäderholmarna och tankade 117 l diesel. Vi var nästan nere på reserven. Största sjömacken vi sett f.ö.
Vi satte sedan fulla segel för första gången sedan provkörningen. Det gick lättare att dra ut storen än vid provturen. Tur det, att inte allt kärvar i vår nygamla fina båt. Den lilla detaljen, som vi nog glömt sedan sist vi hade segelbåt, är väl nödvändigheten av att ha lagt ut en rutt innan på sin plotter/padda eller telefon. Särskilt när man skärgårdseglar och lätt tappar orienteringen med alla öar och sjömärken kors o tvärs. Nåja, jag fick paddan i handen och äran att guida Mats. Snabbt! Man har ingen översikt alls med digitalt sjökort, så jag valde den gamla pappersmodellen. Efter lite diskussion kring vilken terminologi man använder för att passera prickarna, där mina försök med styrbord, barbord eller nord och syd inte gäller, enl. Mats därför att man just hissat segel, så hittade vi både orienteringen och ett sätt att kommunicera med varandra. Vi lyckades därefter att segla Cordula tryggt fram genom skärgården med vanligt analogt sjökort, utan en väl planerad rutt och utan att bli ovänner. En bra start på seglingen ute i det fria!
Vi hade naturhamnen Säck i sikte och väl där gick man genom en liten kanal och sedan öppnade det upp sig en stor insjö. Vi hittade en bra enskild plats och la till och förtöjde i en tall och en björk.
Lugnet varade inte länge förrän nästa gäng tyskar kom och la till sin båt en bit från oss. Dessvärre inte tillräckligt lång bort för att slippa se dem bada näck. Med sina vita och allt för tydligt märkta kroppar av mängder med tysk öl och där badbryggan användes som pissoar direkt ner i havet, var det ingen trevlig syn. Tråkigt! (Ska nog inte själv vara så petnoga med träffsäkerheten på den pedantskötta toan längs tyska autobahn hädanefter)
Allt övrigt runt omkring var dock väldigt vackert – en fin och stor naturhamn.
Mats grillade på däck (grillförbudet hänger efter oss varje sommar numera) med storögda tyskar i grannbåten bredvid som bara väntade på att vårt teakdäck skulle ta fyr. Åh nej, minsann! Resultatet blev en god marinerad ryggbiff med klyftpotatis gjorda i vår båtugn. Vilken lyx med både ugn och grill ombord. Till det varmt tryckvatten för disken.
Kvällen var lite kylig och vi bestämde oss för att testa om värmaren fungerade. När vi träffade Cordula för första gången satt vi en kylig oktoberdag i en uppvärmd båt, så då funkade värmaren i alla fall. Men med lite oflyt med saker och ting ombord tappar man lite förtroende och vi testade aldrig om värmaren fungerade innan köpet i 30° värme. Upp till bevis – den funkade och vi fick en härligt varm och skön båt och kröp till kojs.
P.S. Kylen som nu var både utan landström och motorgång steg raskt i temperaturen och klassade in sig som en bättre vinkyl på 15°. (100 liters vinkyl är t.o.m. för stor för oss.) D.S